söndag 29 januari 2012

Yoshia Funderar - Det kunde varit bättre...

En sekund mår jag toppen, andra sekunden mår jag piss. Hur gick det till? Det hände ju inget, egentligen. Hur kan man då gå från att vara så pigg och glad, till att ligga i sängen, för arg för att göra något? Jag förstår inte. Orkar inte.

Ingen kan komma och säga till mig vad jag ska göra, vad jag ska tro, vad jag vill. Bara jag. Sedan kan de komma med åsikter, men det är nog viktigt att jag börjar se skillnad på vad som är andras viljor och vad som faktiskt är min vilja. Sluta att blint hålla med alla, att fly från var enda konflikt som närmar sig och vara andra till lags hela jävla tiden. Det är en form av feghet. Att vara feg är det sista jag vill.

Det är nog dags för en promenad till ett av mina favoritställen här i Sundsvall. Ett ställe ingen annan hittar till. Ett ställe där jag är 100% säker på att jag får vara ifred. Ett vackert ställe, med en förtjusande utsikt. Dit ska jag.

/Yoshia

lördag 21 januari 2012

Dagens Låt - Suite

The Legend of Zelda. Det blev lätt det mest spelade spelet under mitt jullov.

Spelmusik är något av den vackraste musiken i världen, enligt mig. I orkesterform så slår den det mesta, och kan ge vilken spel-hatande tuffing som helst lite gåshud. Lyssna bara på det här. Kan det bli vackrare.

Suite - London Philharmonic Orchestra and Andrew Skeet



Den är dessutom perfekt att plugga till ;)

Yoshia funderar: Jag vill...

Det är inte lätt när det är så mycket man vill, men varken tid eller pengar räcker till. Jag vill träna, jag vill planera, jag vill umgås, jag vill plugga, jag vill städa, jag vill sy, jag vill hitta ett jobb, jag vill resa, jag vill mysa, jag vill pyssla, jag vill skriva, jag vill blogga, jag vill fantisera, jag vill sova, jag vill... Tiden räcker inte till. Det är en dag kvar av helgen. Nu måste jag prioritera. Att prioritera är inte min starka sida.

Någonting som dock glädjer mig, är att jag på senaste tiden verkligen sett till att få ut max av min tid. Inget hemmasittande, inget "sitta och göra ingenting". Det känns jäkligt bra faktiskt. Jag drivs av känslan att tiden rinner iväg från mig, alla vilja, och en evig tro på att ja, det går! Jag hinner! Lite tidsoptimism sådär.

Imorgon är det söndag. Jag ska få ut det mesta av den. Så det så.