30/9
Skolan tickar på. Jag pluggar japanska och läser böcker på engelska hela dagarna. Jag har sjukt många håltimmar och de spenderar jag alltid på mitt favoritställe på skolan, biblioteket. Biblioteket är oftast helt tomt, så även korridoren utanför. Dessutom finns en av de två normala toaletterna precis utanför biblioteket. Sofforna är underbara. De har Doraemon mangan (se bild~ Den omåttligt populära Doraemon! Han finns seriöst överallt här.) på engelska, hoho! Det enda som är lite dåligt är att man inte får äta eller dricka i biblioteket, så när jag ska ta mina små fikapauser så måste jag gå ut och ställa mig i korridoren och äta. Men det gör inte så mycket.
Jag har läst ut Harry Potter and the Chamber of Secrets som jag tog med mig från Sverige, så jag ville ha en ny bok att läsa. I det lilla skolbiblioteket tänkte jag att jag kanske skulle ha turen att hitta åtminstone någon skönlitterär bok på engelska, och efter ett tags letande hittade jag en bok. En enda bok i hela biblioteket. Den heter "Be True to your School". Det är en dagbok av någon känd tidningssnubbe i USA (Bob Greene), från när han var 17 år. Den är faktiskt riktigt bra! Från början kändes det lite väl daguppdelat, "idag gjorde jag blablabla och sedan gjorde jag blabla" och så nästa dag samma sak, och så berättar han om alla jobbiga test han har misslyckats eller lyckats på i skolan... Inte så kul, men väldigt lättsmällt så jag hade inga problem med att läsa vidare. När jag väl kommit in i hans liv börjar det kännas mindre hackigt och innehållslöst, istället börjar jag kunna identifiera mig med saker som händer, blir nyfiken på hur de vardagliga problemen som dyker upp ska lösa sig. Att få en inblick i hur någon annan i min egen ålder tänker och tycker om saker är faktiskt riktigt intressant, och jag inser att det inte är så stor skillnad på hur en 17årig kille på 60-talet i Amerika tänker, och på hur jag tänker, även om vi lever två helt olika liv. Det är lite som att läsa en blogg, fast minus alla dagens outfit och youtubeklipp, istället får man ta del av hemligheter ingen någonsin skulle skriva på en blogg. Jaja, jag är fast, kan inte sluta läsa boken. Vill ständigt hoppa in i Bob Greenes tonårsvärld. Tyvärr är boken snart slut.
Snart kanske jag kommer iväg till ett riktigt bibliotek och se om de har ett större utbud av böcker på engelska! Men egentligen borde jag väl sluta spendera hela håltimmarna med att läsa böcker på engelska, jag är ju liksom här för att plugga Japanska... Fast det är himla skön avkoppling för hjärnan att slippa japanska ett tag... Nej, nu måste jag spela lite Pokémon, jag ligger efter brorsan och om jag ska vinna den där pokémon matchen på lördag måste jag träna upp mina fina små pokémon lite mer. Inte så lite heller.
Just det, har köpt en ny skiva igen... Den här gången ett av Nishino Kanas tidigare album.
Nishino Kana - Style
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar